Att äntligen kunna andas och få en dag utan att behöva se en enda sida ur skolans dammiga läroböcker får den största tummen upp på väldigt länge. Att det sen är en röd dag på fredag gör det hela lite extra mycket bättre. :)


Kvällen läggs framför TV:n och ishockey-VM tillsammans med pappa, tider då Sofhie är lite extra glad, lite väldigt mycket extra glad. Hittar du något bättre tidsfördriv eller med mer spänning i sig så får du mer än gärna meddela mig om det tack. :)
Livet på andra sidan datorn kallar, livet leker & jag gillar't! :D

Jag bryr mig inte längre. Jag bryr mig inte! JAG BRYR MIG INTE! ..
En vindpust hörs från mitt hjärta, nu är det sagt, lättnaden sprider sig. Jag har insett allt, lärt mig och förstår.
TACK! :)

Idag kom jag tillbaka till verkligheten, efter ett mycket skönt, välbehövligt och fantastiskt lov är skolan tillbaka i vardagen igen. De nationella proven kryper sig på en lite smått och pressen kommer mer och mer desto längre tiden går. Det är en av mina svaga sidor, att inte kunna koppla bort den så kallade pressen, istället bygger jag upp en mur av krav på mig själv som jag vet kommer göra mig besviken.


Viljestyrka är ett sätta att leva sitt liv på, är det många som väljer det? Är det många som kan ha det som ett alternativ? Och vad tar man sig till ifall man har sig själv som värsta fienden?

Det går nog lite väl lång tid mellan inläggen känner jag, fast tiden finns inte - tyvärr...

Fågelsången gör att vårkänslan kryper fram ur alla celler i kroppen, känslan av behagliget som bara våren kan få fram. Desperationen över att kunna gå barbent och att få kasta sig ut i havet är stor, sommarlovet är nära, tillräckligt nära för att fingertopparna ska kunna nudda det i ett utav de soliga kanterna. Påsklovet är mysigt! :*



Jag är glad att jag inte tar studenten i år, längtan över att bli arton finns men stressen över att inte veta vad man vill lägga sitt framtida liv på är alldeles för stor för en 17 åring. Trots att jag personligen vet vad jag vill spendera min vuxna arbetstid på är det ett sådant stort steg att den kroppsliga bromsen trycker på något extremt. En lång flytt är sådant man får acceptera, något jag mer än gärna vill, och måste göra...

Glädjen sprudlar i kroppen, våren är kommen och det finns inte något som kan ta bort den behagligheten som just våren framkallar vartenda år. Att vissa människor kommer in i en vårdepression är för mig otroligt svårt att förstå, för finns det en tidpunkt på året där man blir lite extra glad så är det utan tvekan under våren.

I fredags stod termomtern på ''lagom'' vilket på vanlig svenska betyder; omkring 19 grader, sandaler, t-shirt och underbar fågelsång. Även en liten glass och en dag vid havet i Gunnarsö kan räknas med under den beskrivingen.

Att se Antons förvånade min, hur fundersam han blev när vi beordade honom att packa en väska och chocken över händelserna under hela fredagen var en tiopoängare i sig. Han fyllde 19 år och vi hade planerat hans ''bortrövande'' i ett antal veckor, vilket visade sig vara en mer än lyckad tripp från alla håll och kanter.

Vädret låg inte på topp, ruggigheten & molnen var ett faktum. Det är smällar man får ta, speciellt när jag bara lagt in en ram på några av bilderna.^^ Utöver det var humöret på topp (larv med mina glasögon) & tiden bokstavligt talat flög iväg, tummen upp!
Fler bilder blev tagna men de tänkte jag själv sitta o huttra på faktiskt. :)
Tack kära människor för allt, ni är guld värda! :*